Tanken var att under tre dagar, med start och mål i Vålådalen, hinna med fyra fjällstugor, varav två med övernattning. En variant på Jämtlands-triangeln med andra ord. Min fru Carina skulle vandra mellan övernattningsstugorna, eftersom en skadad fot satte p för hennes löpning.
Första utmaningen var att välja utrustning utifrån säkerhet, vikt och bekvämlighet. Den största risken med att springa i fjällterräng är skaderisken. För att åtgärda eventuella skador behövdes prylar för det ändamålet, men minst lika viktigt var att försöka utrusta sig för att inte råka ut för några skador.
Så här såg utrustningen ut:
| Att springa i | ||
| Kortärmad funktions t-shirt (alt långärmad funktionströja) | ||
| Kortbyxor och kompressionssockor (alternativt hellånga kompressionsbyxor) | ||
| Salomon Spikecross | ||
| Keps (alt buff) | ||
| Solglasögon | ||
| MP3-spelare | ||
| Ryggsäck (Inno8 Race Pro 18 liter) | ||
| 2 liters vattenbehållare | ||
| Haglöfs Oz Pullover regnjacka | ||
Stugkläder: | ||
| Tunna långbyxor | ||
| Tunn långärmad skjorta | ||
| Lätta skor (kajakskor) | ||
| Sockor | ||
| Kalsonger | ||
Energi: | ||
| Energibars ca 80 g X 3 st X 3 dagar | ||
| Torkad frukt 3 påsar à ca 60 gr | ||
| Viva Lakrits Calabria saltgodis 1 påse à 100 gr | ||
| Tunnbröd 2 skivor x 3 dagar | ||
| Mjukost på tub à 275 gr | ||
Hygien: | ||
| Tandborste/kräm | ||
| Schampo | ||
| Tunn handduk | ||
| Toapapper | ||
| Linser | ||
Säkerhet: | ||
| Plåster | ||
| Häfta | ||
| Compeed | ||
| Alvedon | ||
| Magnesiumtabletter | ||
| Solskydd | ||
| AloeVera | ||
| Myggmedel | ||
| Vattenrening | ||
Övrigt: | ||
| Telefon med kartor | ||
| Powerpack 2 st för laddning av telefon | ||
| Sidenlakan | ||
| Kompass | ||
| Kniv | ||
| Lätt plastflaska ½ liter | ||
| Glasögon + fodral | ||
| Kamera | ||
Totalt hamnade vikten på 5,5 kg exklusive vikten för vatten (vilket blev ytterligare 1,5 - 2 kg). Det kändes OK, eftersom ryggsäcken satt som ett smäck. Vattenbehållaren är inte placerad utmed ryggen, utan horisontellt vid höften, vilket känns mycket bekvämt.
Fredagen den 11 juli var en strålande vacker sommardag, så väl framme i Vålådalen blev det en timmes bad i Nulltjärn innan löpningen tog vid. Strax före två lämnade jag Vålådalen och började löpningen i lugn takt på de fina stigarna längs Vålån.
Efter 40 var jag framme vid stigkorsningen mot Stensdalen och Vålåstugorna. Även fast målet var Stensdalen valde jag det senare för att tajma ankomsten med Carinas vandring. Det gick bra att löpa några kilometer till, men i stigningarna upp mot kalfjället var det stenigt, så där övergick löpningen till vandring.
Här var högsta punkten på dagens löpning - knappt 900 meter - och nu var det resten nedför genom björkskogen. Förutom några partier med stenskravel var det lite snirklig löpning då stigen var rejält nedtrampad och som en smal kanal genom kråkbärs- och björkriset.
Den nya STF-stugan var väldigt fin, men eftersom vi hade labradoren Illy med oss, blev det övernattning i hundrummet i den gamla stugan.
Nästa dag, lördagen den 12 juli, bjöd på ännu en solig och varm sommardag. Medan Carina styrde mot Vålåstugorna, började jag löpning sydväst mot Gåsenstugan. Inledningsvis var det lätt löpning genom fjällbjörksskogen. Sedan följde en kort passage där leden gick rakt uppför på fjällsidan. Belöningen var att sedan springa högt över Stensdalen på en mestadels fin stig. Efter 1½ timme var jag framme vid vindskyddet vid Sjtäntas där jag tog en kort rast i solskenet.
Strax efter vindskyddet, efter ett vad, missade jag sommarleden och sprang några kilometer i banad terräng längs vinterleden. Underlaget var OK och det gick att springa den mesta tiden. Uppe på passet på turens högst punkt (1150 möh) öppnade sig vyn mot Sylmassivet. Ovanför mig var det klarblå himmel och sol; över Sylarna mörka moln och mullrande åska.
Den knappt 16 km långa löpning upp till Gåsen hade tagit 3½ timme (mot många pausar för fotografering). Härifrån var det i huvudsak nedför och jag räknade med en behaglig resa ner mot Vålåstugorna. Men det blev jobbigare än jag hade räknat med. De första kalorimetrarna gick på en mycket stenig led på bergssidan, delvis över snölegor, ovanför de många sjöarna. Mittenpartiet var mer lättlöpt några kilometrar, men längs foten av fjället Gruvsmällen var småkuperad, stenig och blöt (det är väl sån löpning man kallar "teknisk"...).
Belöningen kom dock framme vid Vålåstugorna, närmare bestämt i en liten göl med uppvärmt vatten och döpt till "Sturebadet". Att det dessutom stod en kall Coca-Cola och väntade gjorde inte belöningen mindre. Efter tvagning av kropp och kläder blev det middag med tortellini och tomatsås.
För söndagen den 13 juli hade vädertjänsterna spått regn, men det blev den soligaste och varmaste dagen denna helg. Från Vålåstugorna gick löpningen i småkuperad fjällbjörksterräng längs och över Vålån. Den fortsatte vidare över fjällhedar och ner i fjällskogen på ömsom lättlöpta stigar, spänger över myrar och mer knixiga partier med sten. Klockan var 12 när jag, efter 16 kilometers löpning, anlände till Lunndörrsstugan. Lite vila, påfyllning av energi och slagsmål med svärmar av bromsar, innan den sista delen inleddes.
Nu var det rejält varmt och de många milen i minst sagt varierande terräng har börjat sätta sina spår. Att leden ner mot Vålådalen dessutom var relativt teknisk i stora delar gjorde att jag var rejält trött. Kartan hade angett längden till 14 kilometer och när en skylt med "Vålådalen 2 km" helt plötsligt (och lite väl tidigt) dök upp fick jag ny energi och löpte på fram till målet. (Det uppmätta avståndet var 12,2 km). Strax efter halv 3 på söndagseftermiddagen var jag där jag startat två dagar tidigare. Trött, sugen på kall dryck och i stort behov av ett bad. Inga skador, annat än två tår som gnällde en del.
Och bad blev det. Som en belöning till de två som gjort grovjobbet avslutades turen med ett dopp i Nulltjärn.
Erfarenheter
Det blev tre jobbiga, roliga och upplevelserika dagar. Löpningen motsvarade i stort de förväntningar jag haft. Kanske att de partier som inte var direkt löpbara var lite längre än väntat.Som vanligt har man med sig för mycket utrustning. Elektroniken (telefon, laddare, MP3-spelare och kamera) vägde en hel del. MP3-spelaren använde jag inte alls. Eftersom det fordras stort fokus hela tiden på var man sätter ner fötterna hade det inte fungerat att lyssna till ljusbok (som var planen) och inte heller till musik. Till skillnad mot annan löpning kommer man inte in i "fysisk takt", utan det är en mycket varierad löpning.
Säkerhetsutrustningen kom inte heller till användning, men den är det bara dumt att välja bort en kommande gång. De kläder jag packade ner var OK, även om jag inte använde alla. Hade det blivit grinigt väder hade de långärmade och -benade plaggen kommit väl till hands. Eventuellt kan man skippa "lägerskor", då de väger en del.
Som upplevelsetur var det en riktigt bra tur och som träning inför Axa Fjäll(halv)marathon den 2 augusti var det en bra, om än långsam, genomkörare. Hastigheten bestämdes av underlag, fysik och teknik, samt ett flertal fotostopp. Vädret gjorde naturligtvis sitt till, men hela upplägget kändes överlag som lyckat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar